Jag kan bli helt tokig på människor som ringer upp mig angående försäljning av strumpor, böcker, elavtal och allt det där andra som jag så bra på egen hand klarar av att utföra utan att coachas av en ungdom som just lärt sig att använda adjektiv. Fantastiskt, superbt, bästa dealen på marknaden. Jag har hört det förr, gick inte på det då och gör troligtvis inte det den här gången heller. Men samtidigt kan jag inte vara för avvisande, inte så att jag blir otrevlig, vilket kan vara en väldigt svår balansgång att hålla sig bestämd utan att behöva ta till ton. Försäljning är bra. Det är inte den jag avskyr. Det är inte heller de ungdomar som jobbar med försäljning som jag ogillar. Det är bara det att försäljning inte hör hemma i mitt hem.

Försäljning som ny trend

När jag går på stan så är jag som oftast ute efter någonting som finns till försäljning, mitt mål är att köpa och jag tar själv kontakt med försäljaren. Hemma har jag ingen lust att handla, jag har inget intresse av att lyssna på vad personen i andra änden har till försäljning, hade jag velat veta så hade jag tagit reda på det på helt egen hand. Tänka sig, på eget bevåg, utan coachning. När försäljning knackar på min dörr kan jag välja att inte öppna men när telefonförsäljare ringer på okänt nummer så ges jag inte den möjligheten.

De har tagit sig in i min fredade zon och det gäller att behärska sig, agera vuxet och något så när anständigt även om jag får lust att bara klicka bort dem. Jag lider verkligen med dessa telefonförsäljare som tvingas terrorisera oss medborgare för att själva överleva. Det är tragiskt att försäljning av varor som de inte heller tror på är vad de livnär sig på. Nu finns det ju ett sätt att slippa en del av dessa telefonsamtal och det är att höra av sig till NIX som lägger en spärr för företag att ringa upp en. Givetvis har jag redan gjort detta, men de slinker förbi då och då. Och då hjälper det inte om man ens inleder med ett NIX.